I vårbrytningen

Jag skrev ju att jag var lite förälskad sist, och det var över en månad sen. Nu är livet så som livet borde vara. Jag mår bra, och den här gången skäms jag inte. Det kunde jag göra förut. Skämmas för att jag mådde bra. Det är nu jag känner att jag är värd det. Av samma anledning till att jag skämdes förut. För att andra är värda att må bra, och nu är det ju jag! Kort sagt: Kristoffer är oerhört lycklig tillsammans med Nora, som är precis lika underbart underlig som jag är. Ibland har man tur. 

Idag har jag skrivit. Romanen står stilla. För tillfället. Jag behöver en tids ledighet så att jag kan skriva ner den utan avbrott, så jag har backat ett steg nu. Noveller. Idag blev jag färdig med en av de bättre jag skrivit. Om en soldat på Gallipoliska halvön 1915. Så, det blir nog liknande saker ett tag framöver. Blandat med tentaplugg. Oh, the tentaplugg. 22 oktober smäller det. Gud så trevligt det ska bli! 

Nu ska jag och Hunbard krypa till kojs. Man måste ju sova också. 

Sov gott världen. Vi ses vid nästa gryning. 

Dagens tips: Ibland är en vitlök den enda present man behöver. 

Fred & kärlek

/Krisse