Gå och snyt dig

Jisses. Två månader. Det kan vara det längsta uppehållet jag någonsin haft. Jag förstår inte varför, ty jag har en del att skriva om. Eller, för det mesta. Universitetslivet är ganska...rakt? Dagarna är ganska lika, jag byter bara ut dialogerna. Men jag läser och jag kommer vidare.

Med Nora är det inte rakt. Ingen dag är den andra lik. Hon är bara så...jag vet inte. Jag kan inte beskriva det. Stjärnstopp. På allt. Hon kom bara in och vände upp och ner på hela mitt liv, och fick det till rätt sida. Eller något i den stilen. Mer om det i nyårsinlägget.

Jag har så himlans mycket böcker helt plötsligt?! Jag förstår nästan inte varifrån de kommer, men nog fan är de här. I bokhyllorna, på sängbordet, i lådorna, på golvet överallt! När ska jag ha tid att läsa dem? Jag känner att jag måste gå i pension snart för att hinna innan jag dör. Suck. Jag har inte ens läst färdigt min första termin och jag vill redan gå i pension.

Jag har hängt upp ett underbart vitrinskåp på väggen, och det är endast till för piprelaterade tingestar. Så fort jag öppnar sprids en underbar doft av finskuren virginiatobak i rummet. Helt fantastiskt. Snart kommer julklappar ifrån Amerika också. 50g Dunhills EMP, 50g Dunhill NC och 50g Peterson Sherlock Holmes. Jag är lite för taggad.

Häromdagen skrev JG ett citat från Karl-Bertil Jonssons julafton på facebook. Då började jag sakna honom igen. Honom och Alvin. Så oerhört mycket saknar jag dem. Vissa kvällar vill jag inget hellre än att dricka för mycket med dem och prata om helknasiga saker. Eller bara gå och se nya X-men på bio.

Skolpolitik. Så roligt. Nu skriker boken på mig. God natt medborgare!

Dagens tips: Har man inget snällt att säga får man säga något elakt.

Fred & kärlek

/Krisse