Det finns ingen morgondag

Som sagt: lärarstudent. Det är kul. Jag borde egentligen inte blogga nu, jag borde skriva hemtenta, men jag ser att klockan är över fyra, och tycker att jag får sluta nu. Jag började strax efter nio i morse. Om jag är klar snart? Haha. Halvvägs faktiskt. Sen hur bra det är det vet jag inte. Men det är kul!

Hubbard är rolig. Han växer. Han vill inte sova på nätterna. Han vill hellre bita mig i fötterna. Det är inte så kul. Men det finns annat. Nu kommer den här jobbigt djupa delen i inlägget.

Jag har träffat henne. Hon som stack till England. Bara hastigt, men det var fint att se henne. Hon verkar må bra, och det är ju det som räknas. Jag vet inte vad det är med henne, men det är något slags lugn i luften där hon går. Så det är bra.

Jag läser mycket igen. Mest Hemingway. Det ligger något särskilt över honom också. Inget lugn precis, bara en vilja att göra allt extraordinärt, men ändå hålla det vanligt. Låter det krångligt? Det är det. Men det är en del av hans charm. Att kunna skriva en hel roman utan tydlig riktning som ändå aldrig blir tråkig. Det är underbart. Så, läs Hemingway. Helst och solen har sin gång. Typiskt bra bok.

Lite förälskad är jag allt också. Det känns lite lustigt att skriva det här, för jag har inte sagt det till henne, men jag har en känsla av att hon har märkt det, annars har jag nog gjort något fel. Säger man ens sånt? Eller ska man bara låta det märkas? Strunt samma, ni(typ JG och Alvin som är de enda som läser)vet ju att jag skriver allt här.

Nu skriker de från sin plats på sängen. Comenius, Dewey, Pennlert, Kroksmark och alla de andra vill att jag spenderar hela natten och helgen med dem. Jävla böcker. Men det är kul. Jag ska bli lärare. Nice.

Dagens tips: På dagen en, på natten en annan.

Fred & kärlek

/Krisse

Ps. Hoppas att Emma inte hatar mig för att jag postar en fin bild på henne.
Ds.