Finspång centrum

Ibland blir jag rädd, eller om man ska säga orolig. För framtiden menar jag. Jag har aldrig varit särskilt mycket för framtiden, har alltid velat ta det som det kommer, men det är inte alltid det fungerar så. I måndags fick jag brev. Där stod det om min framtid. Eller rättare sagt: om en möjlig framtid. Brevskrivaren skrev en möjlig framtid som följd av vissa möjliga val. Det var lite obehagligt. Så det är lite osäkert nu, men det ska det vara ibland.

Jag måste sluta oroa mig igen. Förut gjorde jag aldrig det. Jag ska börja med det igen. Eller sluta med det här. Det beror på hur man ser det.

Roliga saker? Snart kan jag skriva en sammanfattning av året här igen. De förra två var ganska roliga. En massa bilder och korta beskrivningar av händelserna. Jag ser fram emot det. Då kan jag själv göra en liten utvärdering av allt. Det brukar bli helt okej till slut, även om året inte bjudit på särskilt mycket godis. Vad det nu ska vara bra för. Godiset alltså.

Jag tror att jag skulle vilja träffa mina gamla vänner igen. De från grundskolan. Se någon slags länk till hur det var då. När man var liten och oskyldig. Inte hade något att oroa sig för. När man fortfarande ville bli brandman. Usch.

Från oss alla här på tråkigaochinnehållslösainlägg.se, en riktigt trevlig onsdag.

Dagens tips: Rosa läppstift är fin.

Fred & kärlek

/Krisse