If I could have a second skin, I'd probably dress up in you

Idag har jag varit med om den läskigaste, sjukaste, äckligaste, värsta och mest obehagliga upplevelsen någonsin, och kanske även den tuffaste. Jag har kört Bataljs Zombie escape. Om du inte vet vad det är så tycker jag att du ska googla skiten ur det. Jag bröt bara ihop en gång! Då gick jag ut och startade om. Sen kramade jag om vilt främmande modiga karlar. Det var nog allt. 

I torsdags firade jag min födelsedag med Mats och Jocke. Jag ville att Anna skulle med, men hon kunde inte. Typ. När Mats kom hade han dock med sig en present: Anna. Jag dog. Av Anna fick jag en sjuttis Tequila Sunrise med ungefär hälften grenadin, så det smakade som en apelsinjuice med 2 kilo socker i. 

Imorgon fyller jag alltså 20. Vad det nu är som är så jävla märkvärdigt med det vet jag inte, men det är nog aldrig så många som har brytt sig om min födelsedag förut. Eller alltså, dagen har ju folk brytt sig om, because Estonia(jag är ett mirakelbarn i know!). Men det är ju trevligt att folk hör av sig en gång om året i alla fall. Särskilt Julia. Hon har fått något samband med min födelsedag av någon anledningen, men det vette fan varför. 

Jag önskar mig en fast tjänst. Var spelar ingen roll. Ni har ju två timmar att klura på hur ni ska slå in den. 

Skojar bara. Jag behöver inte så mycket uppvaktning. Men en kram vore skönt. En riktig omfamning. Mänsklig värme plz. 

Nu ska jag sluta skriva innan ni får ont i ögonen av att läsa. Så snäll är jag. 

Dagens tips: Ögon ljuger aldrig. 

Fred och kärlek

/Krisse