När får man börja be om ursäkt? När man har tänkt göra något? Eller först efter att man har gjort det? Det är väl mest mig själv jag vill be om ursäkt, eftersom det är jag som känner av det värsta.
Nu träffade jag Karl på bussen och har druckit alldeles för mycket för att minnas vad det var jag ville ha sagt förut. Skit samma.
Jag har haft en toppenkväll. Goda vänner, sprit och jultomten. Nävars. Men jag träffade Anders "Ankan" Johansson på Burger King. Det var najs. Men vännerna också såklart.
Känner att jag vill dra upp gitarren och skriva en ärlig och betydelsefull rad om ikväll, men familjen sover.
Och en sak till: när jag ser er(ni läser säkert inte ens min blogg, men om nu gjorde det hade ni vetat vilka ni är)håller jag huvudet så högt jag kan för att markera att ni förvisso har format mig till den jag är idag, men samtidigt att jag hade klarat mig minst lika bra utan er. Men jag älskade er ändå. Ni var allt jag hade.
Dagens tips: Blogga inte på fyllan, det blir aldrig rätt.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar