Världen är vacker. Det gäller bara att se på den vid rätt tidpunkt. Att gå längs de gator man har vuxit upp timmarna innan någon annan är vaken är just en sådan tidpunkt. Som den där perfekta bilden man tar på någon man älskar. Bilden som säger allt om den personen. Allt och lite till. Så ser världen ut klockan fem i sju en lördagsmorgon precis rätt helg i mars. Just den helg då man känner våren flåsa en i nacken är man går. Den ligger i alla de diken jag passerar. Den ligger i luften också. Det är någon särskilt doft som ligger i luften om våren. Jag tror att det är doften av vårens bekräftelsebehov. Våren hänger där i luften och ropar. "Jag är här! Se mig! Säg att ni älskar mig! Att ni har väntat på mig i ett helt år!" Ja Våren, jag älskar dig. Dig och dina bröder. Vi kommer återigen att få ett bra år tillsammans!
Dagens tips: Håll dig i spiskroken farbror Melker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar