Livet hände. En vecka i alla fall. Nu händer det relativt mycket. Jag kliver upp på morgonen, åker till jobbet, jobbar över en-två timmar, åker hem, äter middag, går och lägger mig. Upprepa fem gånger så har ni en hel vecka för mig. Jag skriver knappt längre. Varken på romanen eller deckarnovellerna jag tog upp för att få variation. Jag vet inte varför. Det står still. Jag skrev dock en låt nyligen. "Sångaren från Vilbergen". Den är ganska fin.
Jag saknar Anna. Jag saknar henne så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Vi har inte setts sen den 27e december. Vi pratar knappt längre. Jag vet inte varför. Jag tittar på hennes tavla som jag har över sängen varje dag och undrar vad hon gör. Egentligen undrar jag det hela tiden. Jag borde ringa henne imorgon.
Ikväll har allt hänt. Oerhört mycket. Jag träffade Johan. Och Jocke. Och såg Guldgossen live på The Crypt. Efteråt träffade jag Martin. Martin, som är så mycket bättre än alla jag träffar, men som jag säger det till för sällan, om jag ens någonsin har gjort det.
Det är skönt när det är lite folk på bussen, ty då kan man högläsa Goethe.
Dagens tips: Om det verkar för bra för att vara sant är det förmodligen det.
Fred & kärlek.
/Krisse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar