Hororna på 7th avenue

Varför besväras jag av att trevliga människor ger mig trevliga julhälsningar? Det borde ju inte var så. "Trevlig jul" säger någon. "Nej" svarar jag. Jag vet inte varför, men jag antar att det har någonting med mitt undermedvetnas syn på värdelösa fraser och lyckönskningar att göra. Visst blir jag glad av att någon önskar mig lycka och bjuder på en kram, men innerst inne tycker jag att det är precis som applåderna. Någonting man gör för att det är så. Det är lite jobbigt. Nu glömmer vi det. 

Dagens tips: Bara för att någon har försvunnit får man inte glömma det som var bra. 

/Kristoffer