Magiska lampor

Jag är naiv, dum, elak, självisk och avundsjuk på ett sätt jag inte har rätt att vara. Vill börja med att säga att om Du förstår detta så är det inget mot dig, allt ligger hos mig. Men jag trodde väl att jag hade någon slags ensamrätt... Jag vet inte varför, men det känns som att du sjungit sången jag skrev till dig för någon annan. Ja, det där lät ju kryptiskt, men så är det. Jag måste vänja mig av med det annars blir jag snart som Jim Morrison. Och det vill man ju inte... Jag vet inte varför jag har den här känslan, jag vet ju hur det är men allt blir så... Konstigt ibland. Jag känner mig som en riktig idiot som känner såhär. Det är inte rätt, man ska inte kunna ha så själviska tankar. Jag känner mig väl otillräcklig eller något sånt. Som att allt som ska delas kan inte bara delas med mig. Och det är ju sant, och det är därför jag är arg på mig själv. Annars så peppar jag spelning på fredag. Och Där Idéer Blir Verklighet Del II låter riktigt fint med Umgänget. Dom är allt bra fina! Nu vet jag inte vad jag ska skriva... Jag vill ta mig till Huset och reda ut allt, det vore fint. Men om jag gör eller säger något fel, hur blir det då? Hur blir det då....