Vi skola älska och frukta vår älskade maka

2015. Vilket jäkla år. Så mycket bättre än 2014, 2013 och 2012 tillsammans. Vi tar den vanliga turen ner längs bildernas aveny, även om det detta år(precis som förra)inte har tagits onödigt många bilder.

I januari fick jag anställning på Hjälpmedelscentrum. Det var kul. Jag lagade rullstolar. Och bytte om i garaget när alla gått hem. Fram till augusti i alla fall.

Jag skaffade katt! Det var ett ganska stort beslut. Efter Aslan ville jag egentligen inte ha katt igen, men den här behövde verkligen ett hem, så han är min nu. En liten adelskatt. Lord Charles Augustus Milverton Hubbard. Cherine säger att det är det bästa kattnamn hon hört.

Jag var i Ekfors. Fyra underbara dagar på världens näst mest underbara plats. Vi återkommer till den mest underbara senare. Jag var där mitt under islossningen. Det var magiskt att se hur ingenting kan styra naturen. Att den gör precis som den vill. Helt underbart.

Jag köpte en massa böcker. Gav mig in i det underbara träsket av Hemingway och Steinbeck.

Okej: en jädra massa böcker.

Okej, jag ska vara ärlig: en helvetes jävla massa böcker.

I år var året då allt föll på plats. På nyårsafton förra året frågade sex stycken unga tjejer mig vad jag hade som nyårslöfte. Jag hade inte tänkt mig något. Då frågade en vad som saknades i mitt liv varpå jag svarade att mitt nyårslöfte var att vara lycklig. Det var inte enkelt. Från 1 januari till 10 augusti var det jävligt kämpigt att ständigt försöka intala mig själv att livet var underbart. Den 11 augusti åkte jag till Tranås. Där träffade jag Nora. Sen dess har jag inte behövt anstränga mig en minut. Min kropp blev plötsligt snygg, mitt hår såg bra ut, mina ord blev vackra, sångerna lät bättre, texterna var vackrare. Det bästa med henne är nog att hon är precis lika konstig som jag.

Det är där den mest underbara platsen kommer in. Höganloft. Därifrån kan man se hela Tranås. Nu är det ju inte så mycket att se, men det är fint på natten. Så fint att jag skrev en låt om det. Den blev bra. Om ni frågar mig alltså.

Jag började läsa till lärare också, men det är inte så intressant att läsa om.

Så. Det var nog det hela. Nu tackar jag för mig så hörs vi nästa år.

Dagens tips: Lämna det bakomflutna före dig.
Fred & kärlek
/Krisse

PS.
Jag glömde ju nästan! Jag och Victor var i Festervik! Det var trevligt, men jag misstänker att de som gjorde det så bra sist var att vi cyklade hela vägen. Men jag vet ju inte.

DS.