Sagan om hur rollspel räddade mitt liv

Jag ska nu dela med mig av en väldigt tung historia. En historia som jag aldrig trodde att jag skulle kunna berätta. Jag hoppas att ni kan finna tröst och själva klara er ur liknande situationer. Det här är alltså berättelsen om hur rollspel räddade mitt liv. 

För ett tag sedan blev jag sjuk. Väldigt sjuk. Jag kunde inte sova, inte äta. Ingenting. Det var i lördags. Jag höll på att få...HALSFLUSS!!! Dom dom doooooom!!!

I måndags började jag jobba. Då är det inte kul att ha halsfluss. Eller aaa, nästan ha halsfluss. Halvvägs. Så, jag fick uthärda dagarna genom att intala mig själv att jag var frisk, för att sedan bli jättesjuk och vara jättesjuk hela kvällen, för att vara frisk nästa dag. Det gick sådär. Igårkväll hade jag så ont att jag inte kunde äta alls. Grät grät. Nu till det viktigaste!

Jag låg i min säng, nedbäddad och med halsen full av äcklig strepsil. Då fick jag en flashback. Kanske rent av en uppenbarelse. Eller bara feberyra. Jag, Eofraidh och Brottgar rörde oss sakta genom det hemska människoslukande träsket Glogemyl, när jag, Marrik, helt plötsligt blev neddragen i träsket!! När jag sedan kom upp var världen mörk och jag trodde aldrig jag skulle bli lycklig igen. Då fick jag några droppar äppelcidervinäger och helt plötsligt var allt underbart!

Så, jag vaknade till och rusade till köket i jakt på äppelcidervinäger och fann den! Jag drack. Hur mår jag idag! 

ASBRA!!!!!!!!!!!!!

Så, min knassyn från en värld långt härifrån, fick mig att dricka den knasigaste vätska jag någonsin sett i ett kök, och jag blev jättefrisk. 

Nu har ni läst min historia. Om den här veckan. Nu är ni väl nöjda? Eller arga, för att jag tog av er dyrbara tid. Nu kan ni återgå till Facebook. Godnatt. 

Dagens tips: Det är aldrig lättare än när det som svårast. 

/Kristoffer