Ingen post på fredagar

Resten av folket sitter i vardagsrummet och ser på en film jag var med och valde. Jag ligger på min säng och tittar på cast away. Den är bra. I magen har jag korv och potatisgratäng som jag och Alexander har ätit. På kinden har jag ett litet märke efter att Alexander muntrade upp mig. Eftersom jag har ett par nya läsare ska jag förklara hur det går till. 

Jag är nedstämd. För lite sömn, för lite mat, för lite närhet, ni fattar. Alexander säger ganska många gånger(typ tjugifem) med trevlig stämma: "Men hörrö, ryck upp dig." Jag svarar väl alla de gångerna med ett: "nej det går inte. Allt är bajs." Alexander blir väldigt trött på att jag går runt och tycker att allt är bajs. Han öppnar armarna och ler, precis som en kompis ska göra när en annan kompis inte mår bra. Jag närmar mig hans famn för att krama honom och han ger mig en örfil och säger lite hårt att jag ska skärpa mig. 

Därför har jag ett litet rött märke på kinden. Jag har inte skärpt mig. Det är synd. Det vore kul om allt gick bra någon gång. Nu ska jag inte skriva mer, för då blir det säkert ännu mörkare. 

Dagens tips: Att äta chips på tunnelbanan gör ingen lycklig. 

/Kristoffer