BVC

Idag kom det. Mitt regn. Jag har längtat så jävla länge nu. Jag har gått runt i flera månader och väntat på en riktig störtskur. Om jag hade varit troende hade jag förmodligen liknat det vid en syndaflod. Jag antar att jag precis gjorde det i alla fall...

Jag har av någon anledning gått och burit på sjukt mycket ångest väldigt länge. Och idag kom min syndaflod. Under den korta tid det tog att gå från skolan ut till cykeln och sen cykla till Vallaplan kändes det som om jag föddes på nytt. Regnet sköljde av mig allt som är fult och smutsigt.

När jag nästan var hemma träffades jag av en solstråle i kanske tre sekunder, och den spred en värme jag aldrig har känt förut. Det kändes som om det brann i hela kroppen. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att jag har blivit frälst...

Jag tror att det är dags att Fsia får ett kuvert av mig nu. Ett kuvert som jag lovade att ge henne när jag hade löst allt. Jag tror inte att hon eller jag har förstått vikten av kuvertets innehåll. Men jag förstår det nu. Att en så larvig tvångstanke kunde ge mig en sån inblick i mig själv. Handalingen!

Dagens tips: Ni är alltid mitt hopp.

/Kristoffer
PS. Jag älskar den här bilden!