Dom kan inte höra musiken

Nu var det ju ett tag sen, närmare bestämt sex tag sen. Med tag menar jag dagar. Höhö. Nejdå, men jag läser ju liksom om Matte B för att få godkänt i alla ämnen så jag pluggar litegranna här. Men jag skriver också, det gör jag ju jämt nuförtiden.


Fsia hävdar att mina senaste alster låter väldigt mycket Krunegård. Det vet jag inte om det gör... Och om det nu gör det så har det väl alltid varit så. Jag har ju skrivit på exakt samma sätt i ett år nu.Vi bestämde att vi ska ses och ta igen alla månader sen typ februari. Jag och Fsia alltså, inte Krunegård. Honom känner jag inte...

Näe men vad ska man skriva mer? Har filmmaraton. Men eftersom jag har börjat lägga till -aton efter titeln så ska det väl vara Finalaton. Det är alltså Final Destination. Dom är roliga. Två stycken kvar nu bara. Sen imorron får jag ha Halloweenaton. Om jag orkar tio filmer eller hur många det nu är. Det borde vara tio. Med remakes alltså.


Funderar på om man måste vara bonde för att vara med i Bonde söker fru. Jag har ju traktorkörkort!


Bjuder på en rad för att inlägget ska bli onödigt långt så ingen orkar läsa färdigt:

Ingen vågar tro men alla ser att inget sker. Dom vandrar runt, dom pratar strunt. Dom ger mig ingen ro. Dom trampar fram, på asfalt ny och svart som sommarnatt.
©Kristoffer Hermansson

Som ni kanske märker har tro och asfalt blivit mina nya favoritord. Party!

Dagens tips: Det är när folk är nära man saknar dom mest.
/Kristoffer