Skriver på kvällen och postar på morgonen

Jag vet att jag har sagt vissa saker. Lovat vissa saker. Eller snarare lovat att låta bli vissa saker. Sluta med vissa beteenden och vanor. Säger att jag sparar alla mina dåliga sidor till en hård period. Jag tror att den perioden har börjat. Du säger att du har en mental kris. Jag säger inte att du inte har det, men det tas ut på mig. Jag vet att du inte medvetet skulle göra så men allt har blivit som en sjukdom som äter sig ut från insidan. Jag kommer ihåg när jag sa: "jag sparar det till en regnig dag". Imorron kommer art bli en enormt regnig dag så döm mig inte. Jag känner att jag borde skrivit ett mejl istället men då får ju inte alla se, och det är väl det som är poängen med vänskap? Att man delar och öppnar sig?